Visit Homepage
Skip to content

De senaste dagarna av ångest…

senaste
Foto: Martin Palm

De senaste dagarna har varit väldigt jobbiga, ja rent ut sagt vidriga. Min hypokondri togs till en helt ny nivå. Jag är ofta allmänt orolig över min hälsa och får lätt för mig att jag har diverse dödliga sjukdomar, men det har inte varit i närheten av så illa som det har varit de senaste dagarna.

Allt började med att jag upptäckte att jag får blåmärken utan att ha slagit mig, eller ens nuddat något. Jag har alltid haft lätt för att få blåmärken men under den senaste tiden har jag sett att det uppkommit nya varje dag. Det har i många fall även varit stora blåkakor på låren, utan att jag som sagt ens har slagit mig. Detta i kombination med mitt illamående och den orkeslöshet som den medfört, samt viktnedgång gjorde mig orolig över att jag kunde ha leukemi. Filip googlade åt mig för att se om det möjligtvis kunde bero på någon brist av något slag men, tillskillnad från alla andra gånger jag har googlat, så fanns det inte så många andra förklaringar till mina blåmärken än just leukemi. För en så orolig som mig är det det värsta resultatet man kan få.

I måndags ringde jag till vårdcentralen och fick en tid dagen därpå. Vid det här laget var jag fortfarande rätt lugn och jag visste förstås att jag inte skulle få några svar utan att de troligtvis skulle ta några blodprover först.

När jag väl kom till vårdcentralen fick jag total panik. Jag blev så nervös att jag inte kunde prata och höll flera gånger på att brista ut i gråt i mötet med läkaren. Jag hade sådan hjärtklappning att hon inte kunde undersöka min puls och var nära på att svimma när de tog proverna. Jag kommer heller inte ihåg särskilt mycket av mötet. Efteråt bröt jag ihop totalt och resten av dagen hade jag både hjärtklappning och andnöd i perioder. Jag var hel säker på att jag hade leukemi.

Jag har planerat min begravning, funderat över om det finns någon mening med att fortsätta plugga, tänkt ut hur jag ska berätta för alla i min närhet, tänkt åka till Örebro till min familj, scrollat igenom hela instagram under hashtagen cancer för att läsa om andras berättelser, gråtit, spytt och haft panik- och ångestattacker. Jag har dessutom läst på allt vad gäller leukemi (trots att läkaren sa åt mig att hålla mig borta från google under tiden). Jag har haft grov dödsångest.

Idag fick jag provsvaren. Jag har inte leukemi. Jag har ingenting. Jag vet inte om det här kommer göra mig mindre orolig i framtiden, eftersom när jag nu var som mest övertygad om att jag var sjuk, inte var det, eller om hypokondrin har eskalerat på riktigt. Jag hoppas på det förstnämnda för jag vill aldrig, aldrig mer återuppleva de senaste dagarna.

Recent posts

Instagram

Be First to Comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.

%d bloggers like this: